Dimmig bakgrund och magi.

Med såpbubblor i min hand och
horisonten framför mig blåser
jag ut en mängd bubblor som
dansar runt om våra kroppar
och stutsar på vattenytan. Magi.
De stutsar fram så försiktigt.
Rullar på vattenytan och lägger
sig sedan ned halvvägs i vattnet.
De stannar upp och skiftar
färg innan den genomskinliga
hinnan slutligen spricker.
Det skiner om dem och vi gör
av med två små välutnyttjade
såpbubbleförpackningar och
jag sjunger lite för barnet som
gråter, som bara finns i mitt
huvud. Jag ler för mig själv och
i det ögonblicket finns det
inte riktigt några känslor.
Bara en lugnande tystnad
och svaga röster från
ett fåtal av de människorna
jag verkligen älskar.
Så min bakgrund dimmar
bort lite och mina känslor
stannar upp, jag känner mig
tom och lugn och blåser
ut en massa fler bubblor.