Jag lever.
Fast än jag har huggit
mig själv med rakblad
varje dag den senaste
tiden, fast än jag vet
att det kommer bli
ärrigt och fult så vet
jag att jag lever. Jag
känner mig mer
levande än på lång
lång tid och jag tänker
börja leva. Jag
tänker ta tag i livet.
Med lite hjälp ska jag
klara av skolan,
jag ska orka leva.
Jag är ärrig men
jag är inte död och
det är dags att börja
visa för er att jag
orkar. För nu tänker
jag orka. Jag pressar
mig själv till att
orka och nu, just nu
känns det äntligen
bra att leva. Jag
kan inte slösa bort
mitt liv. Inte ensam.
Jag har dig nu.
Jag har er, ni är så
värda att leva för.
Tack för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar